Vänta på mig!
10 mars 2009. Det är otäckt vad tiden går fort. Rätt vad det är står rabatterna i blom och gräset är grönt igen. Kanske är lite svårt att tänka sig det nu när det precis kommit ett nytt lass med snö, men det känns som tiden kommer att rusa iväg. Den har gjort det så här långt och jag tror inte att tempot kommer lugna ned sig. Känns som jag inte hänger med! Tiden lämnar kvar mig med i vinterkylan med snö, slask, mörker och elände.
Nu har det varit helg och det har varit skönt, fast å andra sidan är alla dagar detsamma för mig så egentligen spelar det ingen roll om det är lördag eller tisdag. Men jag måste säga att även om det är som helg hela tiden för mig så är det ändå en speciell känsla när det är riktig helg. Man känner en annan typ av avslappning och mer folk är lediga och tillgängliga. Det kan kännas lite segt att bara gå här hemma på dagarna när man vet att alla jobbar och är trötta när de kommer hem. Då känns det nästan som om jag har för mycket energi och då är det illa, om jag har för mycket energi.
I lördags kom Jessica och hennes pojkvän hit och hälsade på mig en sväng. Då blev jag jätteglad, dels för att det var det ett bra tag sedan vi sågs sist och dels var jag väldigt sällskapssjuk. Johan och hans kompis hade gett sig ut på en roadtrip så jag var hemma med lillen och Ronja. Jag visste jag skulle vara själv till söndag kväll och när jag vet om att jag ska vara ensam ett tag blir jag lättare sällskapssjuk. Någon fix idé jag har för mig.
Sjuk hur ensamt det blev när Johan gett sig iväg och Jessica åkt hem. Jag menar, Johan var inte borta så länge men det kändes stundtals som om han varit borta i över en vecka. Det var gott att få hem honom igen. :)
Funderar på om jag ska slänga mig i soffan och kolla lite på TV. Verkar som om lillen är hungrig så jag får nog ta och utfodra honom också. Han börjar bli lite väl grinig nu tycker jag. Själv är man inte så jättelycklig heller. Tror jag håller på att åka på en riktig förskyldning. Känner mig urkass till och från. Ont i halsen, dåsig, huvudvärk plus att sticker i benen till och från. Lite otäckt det där med benen.
Kram
Nu har det varit helg och det har varit skönt, fast å andra sidan är alla dagar detsamma för mig så egentligen spelar det ingen roll om det är lördag eller tisdag. Men jag måste säga att även om det är som helg hela tiden för mig så är det ändå en speciell känsla när det är riktig helg. Man känner en annan typ av avslappning och mer folk är lediga och tillgängliga. Det kan kännas lite segt att bara gå här hemma på dagarna när man vet att alla jobbar och är trötta när de kommer hem. Då känns det nästan som om jag har för mycket energi och då är det illa, om jag har för mycket energi.
I lördags kom Jessica och hennes pojkvän hit och hälsade på mig en sväng. Då blev jag jätteglad, dels för att det var det ett bra tag sedan vi sågs sist och dels var jag väldigt sällskapssjuk. Johan och hans kompis hade gett sig ut på en roadtrip så jag var hemma med lillen och Ronja. Jag visste jag skulle vara själv till söndag kväll och när jag vet om att jag ska vara ensam ett tag blir jag lättare sällskapssjuk. Någon fix idé jag har för mig.
Sjuk hur ensamt det blev när Johan gett sig iväg och Jessica åkt hem. Jag menar, Johan var inte borta så länge men det kändes stundtals som om han varit borta i över en vecka. Det var gott att få hem honom igen. :)
Funderar på om jag ska slänga mig i soffan och kolla lite på TV. Verkar som om lillen är hungrig så jag får nog ta och utfodra honom också. Han börjar bli lite väl grinig nu tycker jag. Själv är man inte så jättelycklig heller. Tror jag håller på att åka på en riktig förskyldning. Känner mig urkass till och från. Ont i halsen, dåsig, huvudvärk plus att sticker i benen till och från. Lite otäckt det där med benen.
Kram
Kommentarer
Trackback
